Herrejäklar vilken hetta

Denna Hawaiimorgon inleddes med en skön tur simning i Stilla havet. Mötte upp några av de andra svenska deltagarna och begav oss iväg.

Simningen är helt magisk måste jag säga. Man simmar mitt bland alla fiskar och koraller. Siktdjupet är säkert 50-60 meter. Det är annat jämfört med källtorpssjön där man knappt ser handen framför sig. Ända nackdelen är det otroligt salta vattnet i kombination med att jag har en tendens att tydligen svälja en del av det.

Fick även en skymt att Andreas Raelert som är en sjuhelsikes grym triathlet.

Efter simningen var det bara att snabbt bege sig tillbaka till hotellet för att svida om till cykelmundering. Det blev att testa nya tävlingsdräkten som jag har fått av mitt jobb (Unit4 Agresso). Den såg grymt snygg ut.

20121007-212735.jpg

Mötte upp Jojje, Hasse och Tomas (som är typ ansvarig för Kalmar Ironman) för gemensam bilfärd ut mot Hawi där vi hade tänkt cykla tillbaka till staden Kona. En sträcka på typ 9 mil.

Jojje och Hasse spelade in en dokumentär under passet som man snart kommet att kunna se på Runners Worlds Hemsida.

Innan den här resan har många påpekat hur varmt det kommer att vara och hur hög luftfuktigheten kommer att vara. Jag trodde att jag var inställd på det men man måste vara på plats för att verkligen fatta hur jäkla varmt det faktiskt är.

När vi cyklade på Queen K hiqhway var det som att man befann sig i en ugn. Hettan var på dig precis hela tiden. Tomas mätte upp att det var 36 grader vid något tillfälle. Varmt kan jag lova. men ändå gick jag höra att det brukar vara varmare. Speciellt när man passerar Energilab på löpningen. Vafan!

Oftast är fartvinden duktigt svalkande men faktiskt inte här. Den gjorde nästan att det blev ännu varmare där man kom susande fram på lavafälten

Första 7 milen kändes det faktiskt ganska okej i kroppen minus den där värmen. Den var fruktansvärd. Jag som inte ens gillar och tävla när det är varmt i Sverige.

Sen sista två milen så small det bara till. Jag kroknade totalt i en backe uppför och sen kom jag aldrig tillbaka in i matchen. Vätskebrist/saltbrist måste det berott på. Väggen var ett faktum.

Jag fick ligga på rulle hela vägen hem efter detta för att ens ta mig hem. Benen bara la av. När man efter passet såg min tävlingsdräkt så insåg man verkligen hur mycket salt man hade förlorat. Det hade nog räckt till att fylla ett helt saltkar på egen han.

Undrar hur det kommer att gå på lördag. Den här värmen är löjlig.

No related posts.

3 reaktion på “Herrejäklar vilken hetta

  1. Heja Alex! Bra att du förbereder dig på de nya förutsättningarna. Onödigt att påminna dig om mycket dryck och även om du behöver salter ska du kanske inte ta allt under simningen till havs…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *