Katastrofala tusingar och testlopp i bassängen.

Igår var det tisdag = intervaller med Running Sweden.

Vanligtvis är detta det pass jag brukar se fram emot allra mest under veckan, men så var det inte riktigt igår. Jag hade fortfarande träningsvärk i lår, rumpa och ländryggen efter föregående dagars träning. Det var nära att bestämde mig för att stanna hemma på grund av detta, men på något sätt tog jag mig ändå i kragen och begav mig till Planet Fitness för intervaller.

Där möttes jag av två av mina absoluta favorittriathleter, nämligen Emma och Marika, vilket gjorde att jag genast kom på bättre tankar. Det känns jätteroligt att man har lärt känna en hel del människor där, och idag möttes jag nästan uteslutande av bara välbekanta ansikten.

Passet bestod av 10 stycken 1000-metersintervaller med en vila på endast 60 sekunder, dvs JÄTTEJOBBIGT!

Första intervallen fick vi instruktioner om att ta det rätt så lugnt. Jag märkte att gruppen höll nere tempot men jag fick ändå jobba för att hålla jämna steg. Underlaget var bitvis rätt så halkigt men större delen av intervallen var okej.

Jag kände mig seg redan från början och jag visste att det skulle bli grymt jobbigt. Intervallerna blev inte riktigt en kilometer utan snarare 950 meter på grund av det rådande väglaget.

Samliga udda intervaller innehöll en del uppförsbackar, medan de jämna innehöll således fler nedförsbackar då vi sprang tillvbaka samma väg. 4:20 var snittet på den långsamaste ”riktiga” intervallen medan den snabbaste gick på 3.33. Den snabbaste gjorde jag när Rubin sa åt mig att gå upp i täten och dra hela gruppen och då vill man inte visa sig vek. I uppförsbackarna hade jag dock absolut ingen kraft i benen. Jag stumnade totalt och samtliga löpare bara rann ifrån mig. Jag var rätt så missnöjd med dessa intervaller måste jag säga.

De intervaller som vi sprang i motlut så var jag nog som mest säkert 100 meter efter de som var allra snabbast i gruppen. Sen eftersom alla skulle starta samtidigt vid intervallerna innebar det att jag bara fick mindre och mindre vila mellan intervallerna. Jag hade nog sisådär 40 sekunder vila istället för de tänkta 60 sekunderna på säkert hälften av intervallerna. 

På slutet ville jag bara ge upp men peppades att fortsätta av Erik, Jocke, Jonas, Niklas och Rubin såklart. Thanks guys! Så jag plockade fram det absoluta sista jag hade och tuggade taggtråd. ”Train hard, fight easy” ekade i mitt huvud.

Nedan anges tempot på samtliga intervaller:
1) 4:28
2) 3:40
3) 4:04
4) 3:33
5) 4:06
6) 4:00
7) 4:19
8) 3:38
9) 4:20
10) 3:38

Den person som imponerade mest på mig under dagens intervaller var ultralöparen Niklas. Han körde  samtliga intervaller med en 15-kilosryggsäck och han var inte långt efter mig kan jag lova. På någon intervall tror jag att han till och med var före mig i mål. Minst sagt imponerande!

Efter intervallerna skyndade jag mig bort till Eriksdalsbadet där det var klädersprovning inför tävlingssäsongen och därefter 1 timmes simning.

Det blev att jag beställde en heldräkt med klubbens logga för 845 kr. Som hittat! Man måste ju i alla fall se snabb ut till Kalmar i sommar. Sen är frågan om man verkligen kommer att kunna leva upp till den bilden och verkligen vara snabb.

Sen var det dags för mitt första simpass på evigheter med klubben. Det blev lite insim kombinerat med en del teknikövningar innan det var dags för huvudserien som den här dagen bestod av ett testlopp på 1500 meter. Var fjärde vecka är en testvecka med klubben så det finns goda möjligheter att se om man utvecklas i bassängen.

Jag hade det kämpigt redan under insimet. Lite energi efter löpningen, träningsvärk och dessutom så frös jag när jag väl befann mig i vattnet, så förutsättningarna var väl inte de bästa. Jag hade ingen aning om vilken tid jag kunde förvänta mig på 1500 meter. Det kändes bara skoj att få en tid som man kan sikta på att slå till nästa gång.

Jag la mig sist på bana 2b och delade upp testloppet i 100-metersetapper. Så länge jag låg bakom någon simmare gick det rätt bra att simma men när jag inte hade några fötter att hänga på så blev det genast mycket tyngre. Det kändes som om all min teknik och framförallt vattenläget var som bortblåst. Jag kände mig som en riktig slugger där i vattnet. 

Efter exakt 26 minuter hade jag avverkat mina 1500 meter. Det är ingen supertid direkt, men jag var nöjd ändå. Nu har jag i alla fall ett mål till nästa 1500-meterstestlopp. Om jag får in ett-två simpass i veckan känns det som att skulle kunna kapa en del på den här tiden. Jag har insett att jag inte längre kan skippa simträningarna hela tiden. Triathlon består faktiskt utav tre moment och inte bara av cykling och löpning.

Tack alla ni som förgyllde min dag igår! Det blev en riktigt bra dag i träningens tecken.      

No related posts.

5 reaktion på “Katastrofala tusingar och testlopp i bassängen.

  1. Johanna: Det som jag var lite missnöjd med var att jag inte hade det där riktiga klippet i steget. Jag hade inte den där extra växeln att lägga i. Sen så sprang jag väldigt ojämnt då det var stora variationer tidsmässigt. Jag lägger hellre intervallerna så tiderna mer jämna under samtliga intervaller. Jag tappade alldeles för mycket mot övriga löparna, framför allt i uppförsbackarna. Jag hade svårt att haka på de killar som jag vet att jag vanligtvis är rätt så jämn med. Därför var jag lite missnöjd.

  2. Vill bara skriva att jag tycker det är jättekul att läsa din blogg. Du inspirerar jättemycket med allt du tar dig för. Läser även Mirres och Thomas bloggar och det är kul när ni är ute tillsammans. Hoppas din säsong blir som du har tänkt dig!

  3. Åh det låter lovande, berätta gärna hur det går framöver. Kate Atkinson var jag mycket sugen på att läsa ett tag men fick sedan för mig – iofs utan att ha gett henne en chans – att hon skrev lite fjantigt och sådär. Stämde det alltså inte? Åh, vilken Nicole Krauss läste du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *