Skräckintervallspass?!?

Jag var faktiskt rädd inför det intervallpass som Micke hade planerat in för mig den här dagen. Passet bestod av 3 km uppvärmning, HS: 1x(2000 m, 1800 m, 1600 m, 1400 m, 1200 m, 1000 m) med vila 120 sekunder efter första intervallen och därefter minskades vilan med 10 sekunder efter varje avklarad intervall, sen 3 kilometer nervarvning. Med andra ord så bestod huvudserien totalt av 9000 meter rena intervaller med riktigt tuffa tidsmål. Hur skulle detta gå kunde man egentligen undra?

Sundbybergs IP
Jag åkte till sumpan för att möta upp min intervallbuddie Miranda. Vi körde lite gemensam uppvärmning på Sundbybergs IP för att vara redo inför de skräckinjagande intervallerna. Miranda hade bestämt att hon skulle ta det lugnt eftersom kroppen inte kändes helt hundra. Första intervallerna körde jag i mitt bestämda tempo medan Mirre körde i sitt.
Någon av de sista intervallerna då det redan börjat skymma

Efter att 2000-ingen och 1800-ringen var avklarade kom Miranda på att hon kunde agera hare åt mig. Hon körde då 200-300 med med mig i mitt tempo och därefter vände hon och joggade lugnt tillbaka. När jag återigen kom i fatt henne så vände hon återigen och drog på med mig. Perfekt draghjälp! Jag kände att jag behövde all hjälp jag kunde få för intervallserien var riktigt riktigt tuff. Jag hann knappt återhämta mig alls under vilan, men jag körde på tills det var slut. Sista två intervallerna kändes det som att jag var nära att kräkas vilken sekund som helt, men jag lyckades hålla allt inom mig.

Mina splittar per intervall:

Sträcka     Tid     Snitt    Mickes tidsmål
2000 m     7:17     3:40      7:30 – 7:39
1800 m     6:37      3:41      
1600 m     6:03      3:46       5:54 – 6:07
1400 m     5:19      3:49
1200 m     4:35      3:49       4:20 – 4:33
1000 m     3:46      3:46       3:35 – 3:45

Pulsen låg i medel på 170 och max på 178 slag per minut.

Efter detta mördarpass var jag helt slut. Jag satt länge på gräsplanen i hopp om att återhämta mig. Jag hade tagit ut mig fullständig och kroppen kändes helt mysko, men inombords infann sig en riktigt skön känsla.

Jag tror att både jag och Miranda kände att vi fick till ett riktigt bra intervallpass. Tack för draghjälpen Mirre och tack Micke för ett grymt planerat pass.

No related posts.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *