Löpning runt Brunnsviken

Efter jobbet mötte jag upp Miranda för härlig lugn löpning runt Brunnsviken. Båda kände sig rätt slitna i benen så det var läge att ta det lugnt denna dag.

Viktigt med lite uppvärmning
Mirre innan passet

Det är dock lättare sagt än gjort att ta det lugnt när man springer med Mirre. Jag upplever det som att om det finns en minsta möjlighet till tävling så blir det tävling. Det kan vara först upp för backen, först till nästa lycktstolpe eller vad som helst egentligen. Vi båda verkar fungera på precis samma sätt och det tycker jag är riktigt roligt. Tävlingsmänniskor ut i fingerspetsarna helt enkelt!

Härliga Brunnsviken

Jag försöker även psyka ner Mirre ibland men det funkar sällan. Som denna dag såg jag på henne att hon såg lite sliten ut under löpningen. Jag frågade då om hon inte var sugen på att köra backintervaller med mig i Hagaparkens värsta backe. Jag hade själv ingen större lust med detta och jag väntade mig att hon skulle svara att hon inte pallade idag eller så. Hade hon svarat på det sättet hade jag fått något psykologiskt övertag under resten av löprundan. Istället får jag svaret: Klart vi ska köra backintervaller! Jag är på. Vi kör väl den jobbigaste av alla stigarna också va? I det här läget är det inte aktuellt att dra sig ut själv så det är bara och bita ihop och köra backintervaller i 30 graders hetta. – Åhhh, varför nämnde jag det ens tänker jag och är sur på mig själv!

Mirre på väg uppför!
Jag i samma backe
 
Helt färdig
Utsikten på toppen av backen

Löprundan fortsätter runt brunsviken i lagom tempo efter det, fast fortfarande med inslag av olika tävlingsmoment. Borta vid kräftriket finns en badplats där vi genast kastar oss i det varma vattnet för att svalka sig mot hettan.

Summa: 15 km löpning, 1:24.35 (5:38 i snitt) + säkert 200 meter simning i okänt tempo

No related posts.

0 reaktion på “Löpning runt Brunnsviken

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *